26.12.2021
Snabb, klurig och full av energi. Det här är adjektiv, som kommer för mig när jag pratar med Matias Juslin. Matias är sannolikt Finlands yngsta fiskodlingsföretagare vid vår kust. Jannen Lohi Ab:s 25 -åriga vd har gått i den hårda skolan och fått sitt företag att lyckas.
Jämfört med kommersiellt fiske är fiskodlingen en relativt ung näring i Skärgårdshavet. Odlingsverksamheten började på 1970-talet i Matias hemkommun Gustavs. Inspirerade av goda exempel började Matias far och farfar själva odla regnbågslax år 1989. Företaget fick sitt namn efter Matias far. Familjen Juslin hade även bedrivit strömmingsfiske med ryssjor och vinternot, och Matias farfars far, i slutet av 1800-talet födda Anton Juslin, kan anses som pionjär för dessa fiskesätt i Finland.
Matias deltog i företagets arbeten från barnsben, och sommarjobb behövde inte sökas på annat håll. Utbildning till branschen var en självklarhet. Den unga mannen avlade grundexamen i fiskeri vid Yrkesinstitutet Livias Fiskeri- och miljöinstitut i Pargas, och utexaminerades som fiskodlare år 2015.
Efter armén inhiberades den planerade mjuklandningen som arbetstagare i familjeföretaget, när Matias far dog helt plötsligt. Den nyutexaminerade fiskodlaren måste ta hela företaget på sitt ansvar redan som 20-åring.
Av pojken, som inte ens som barn hade haft tummen mitt i handen, växte en uppfinnarjocke som tålde även obekväma förhållanden. Dessa egenskaper hjälpte att klara de utmanande situationerna. Det fanns inte andra möjligheter än att ta sig an arbetet. Matias gick också med i Arbetseffektivitetsföreningens företagsträning, som riktades till fiskuppfödare. Lärande och sisu torde vara hörnstenar även för andra företag som lyckas.
Företaget har genom vattenbrukets lokaliseringsstyrning två odlingsplatser på Iniöfjärden. Anläggningarna har lov att producera sammanlagt 230 ton regnbågslax i året. Fiskynglen, som kommer från Savon Taimen, väger i början under 100 gram, och far efter den andra uppfödningssommaren som 2,5-3 kilos till den inhemska marknaden. Fiskarna rensas vid Jannen Lohis renseri, men vidareförädling hör åtminstone ännu inte till företagets arbetsbeskrivning.
Jannen Lohi sysselsätter förutom Matias en person året om och under rensningssäsongen i november-december 10 personer. Även Matias deltar i anläggningens rutinarbeten och har enligt egen utsago gärna ”smutsiga händer”. Av personer som funderar på branschen förväntar sig Matias initiativförmåga och ansvarskänsla.
Matias säger att de bästa delarna i sitt yrke är en viss frihet och mångsidighet; varje dag är olik, och ingen är och rådger eller befaller. Dessutom hämtar de vindstilla, varma och soliga sommarmorgnarna en varm atmosfär till landskapskontoret, som får en att glömma vinterns köld och värken i de stela fingrarna som den för med sig.
Som branschens största problem ser Matias den tillståndspolitik som bedrivs i Finland, som har lett till en försvagning av lönsamheten i fiskodlingen och som försvårar branschens tillväxt. Branschen har ändå skött sina ålägganden snyggt, och belastningen har kunnat minskas betydligt. Tekniken, förädlingen och fodret har utvecklats. Ändå är det svårt att få tillstånd. ”Tillståndsbesluten borde göras rent på basen av fakta, men inställningen hos de tjänstemän som behandlar ansökningarna har tyvärr en stor betydelse”, beklagar Matias, som anser att frakten av norsk odlad lax hit till ett land med sjöar och vattendrag närmast är generande. Även sälar och skarvar orsakar stora ekonomiska förluster och mycket tilläggsarbete för fiskuppfödningsföretagen i havsområdet.
Jag måste lyfta på hatten för den unga företagaren. En fantastisk prestation. Inget att förundras över att resultatet blev över förväntan i kommunalvalet, och mannen valdes in i fullmäktige i Gustavs vid första försöket med det näststörsta röstantalet och utan kampanj.
Tack Matias för ditt arbete för oss finländska fiskätare. Hoppeligen utvecklas vårt lands miljötillståndspolitik och tillåter i framtiden tillväxt för fiskodlingsbranschen. Till exempel borde ursprunget för fiskfoderråvaran beaktas i tillståndsprocessen; det så kallade Östersjö-fodret som tillverkas av strömming och vassbuk som fångats i Östersjön medför inte något näringstillägg i havet utan återvinner Östersjöns egna näringsämnen. Även våra politiker har via befrämjandeprogrammet för inhemsk fisk uttryckt sin vilja att tredubbla den odlade fiskens produktion fram till år 2035. Konsumenterna har redan tagit den inhemska regnbågslaxen till sig, och den har en stor efterfrågan.
#fiskföralla #Respect
Bonushistoria om Matias farfars far Anton Juslin och Kekkonen
Matias farfars far, fiskaren Anton Juslin var president Urho Kekkonens fiskarkompis. Historien berättar, att när Kekkonen igen kom för att fiska och Anton tog emot, denna gång dekorerad med förtjänsttecken, så frågade Kekkonen var man får sådana. Anton svarade: ”Int vet jag var ni sku få dem, men jag har fått dem för mina förtjänster”.