För samfund

Stöd beviljas i första hand till de projekt som mest effektivt främjar I samma båt – samassa veneessä lokala utvecklingsstrategi. Allmännyttiga projekt kan vara:

• utvecklingsprojekt
• investeringsprojekt
• utbildnings- och informationsförmedlingsprojekt
• samarbetsprojekt

I samma båt – samassa veneessä kan finansiera projekt, där det offentliga stödets andel är minst 1000 euro och högst 180 000 euro.

Projektets stödprocent bedöms alltid skilt för varje projekt och beslutet fattas av I samma båt – samassa veneessä styrelse. I samma båt-Samassa veneessä rf ry:s styrelse gör upp finansieringsprinciper för varje projekttyp. Stödets andel är i regel 70% för allmänna utvecklingsprojekt och 65% för allmänna investeringsprojekt.

Projektets egenfinansieringsandel kan bestå av privata penningmedel eller arbete utan vederlag, dvs. talko. Värdet för talkoarbete är 20€/pers./timme. Förutsättningen är att den som utför talkoarbete har fyllt 15 år. Värdet på en arbetsmaskin (exempelvis en traktor) som används i talkoarbete är 40 €/timme. Talkoarbetet räknas i ett projekt såväl som privatandel som kostnad i projektet.

Allmännyttiga utvecklingsprojekt

Stöd kan beviljas till:

1) utbildningsåtgärder,
2) åtgärder för informationsförmedling,
3) allmännyttiga, lokala investeringar i syfte att bygga, förbättra eller utvidga småskalig infrastruktur
och investeringar i syfte utveckla verksamhetsmiljön på landsbygden,
4) investeringar i telekommunikation och i vattentjänster, (endfast via NTM-centralen)
5) allmännyttiga investeringar i miljö och klimat,
6) genomförande av innovationsgruppers planer för landsbygden som utvecklar jord- och
skogsbruket och värdekedjorna inom jord- och skogsbruket, (endast via NTM-centralen)
7) samarbetsprojekt som omvandlar näringsstrukturen, utvecklar landsbygdsnäringarnas konkurrenskraft
och verksamhetsmiljö och främjar samarbetet mellan företagare,
8) samarbetsprojekt som reformerar och utvecklar landsbygdens socioekonomiska verksamhetsmiljö,
9) projekt för smarta byar, och
10) innovativa åtgärder för begränsning av klimatförändringen och anpassning till den eller
miljöåtgärder för att skydda vatten, mark, landskapet och den biologiska mångfalden.

Godtagbara kostnader i ett utvecklingsprojekt är bl.a.

1) personalkostnader,
2) resekostnader,
3) anskaffningskostnader när det gäller köpta tjänster,
4) hyreskostnader,
5) små anskaffningar och skäliga kostnader för servering vid möten, utbildningstillfällen och
informationsmöten,
6) sådana behövliga och skäliga kostnader som hänför sig till internationellt samarbete och
som orsakas av att externa sakkunniga kallas till tillställningar arrangerade av den finländska
parten samt kostnader som hänför sig till koordinering av internationellt projektsamarbete med
en samarbetspartner i en annan stat,
7) avskrivningar för instrument och utrustning som behövs i ett pilotprojekt i den utsträckning
och under den tid som de används för projektet, och
8) andra behövliga och skäliga kostnader för genomförande av utvecklingsprojekt än sådana
som avses i 1—7 punkten.

Allmännyttiga investeringsprojekt

Villkoret för ett allmännyttigt investeringsprojekt är att nyttan av projektet tillfaller områdets befolkning och andra aktörer. Därutöver ska objektet i huvudsak vara till invånarnas och andra aktörernas förfogande.

Om investeringen genomförs inom ett område som inte ägs eller innehas av stödmottagaren, eller i en motsvarande byggnad eller på någon annan motsvarande plats, är en förutsättning för beviljande av stöd dessutom att ägaren (och vid behov innehavaren) av området har gett sitt samtycke till investeringen och till att det objekt som stöds står till förfogande för invånarna och aktörerna inom området. Nyttjanderättens varaktighet ska säkerställas på ett ändamålsenligt sätt, t.ex. genom att teckna in hyresavtalet på Lantmäteriverket.

Stöd kan beviljas till:

1) anskaffning av byggnad samt av material och tillbehör som behövs för uppförande, reparation
eller utvidgning av en byggnad, anläggning eller konstruktion, anskaffning av anordningar
med nära anknytning till byggnader eller konstruktioner samt planering, arbetslöner och
entreprenad, inbegripet kostnader för de el-, värme-, vatten- och avloppsanslutningar samt dataanslutningar
som behövs i byggnadsobjektet som en del av den åtgärd som stöds,
2) vid anskaffning av mark i samband med anskaffning av byggnaden till den del kostnaderna
för anskaffning av marken inte överstiger tio procent av de stödberättigande kostnaderna för
anskaffning av hela fastigheten.
3) förvärv av sådana aktier i ett fastighetsaktiebolag som ger rätt till besittning av en lokal
som används i utvecklingsprojektverksamhet som enligt lagen om utvecklingsstöd är stödberättigande,
4) anskaffning av maskiner, materiel, anordningar och redskap och kostnader för de el-, fjärrvärme-,
vatten- och avloppsanslutningar samt dataanslutningar som behövs vid anskaffningarna
som en del av den åtgärd som stöds,
5) planering och utförande av en lokal och småskalig vatten- och avloppsåtgärd i enlighet med
7 § i lagen om stödjande av vatten- och avloppsåtgärder (686/2004),
6) planering och byggande av ett telekommunikationsnät och motsvarande nätverk och anskaffning
av utrustning samt anskaffning av de nyttjanderätter som krävs för att bygga och använda
nätverket,
7) kostnader för myndighetstillstånd, registreringsavgifter och andra motsvarande kostnader,
8) försäkringspremier som avser projekttiden.
Stöd kan dessutom beviljas för allmänna kostnader för anskaffning av fast egendom, maskiner
och anläggningar, allmänna kostnader för byggande och iståndsättning av fast egendom samt
för kostnaderna för förvärv eller utveckling av programvara, molnbaserade datortjänster eller
motsvarande lösningar och förvärv av patent, licenser, upphovsrätter och varumärken.

Stöd kan i första hand beviljas för kostnader om anskaffningen gäller ny materiel och nya maskiner, anordningar och redskap. Som stödberättigande kan dock godkännasutgifter för anskaffning av begagnade maskiner, anordningar, redskap och begagnad materiel
1) som det inte är ändamålsenligt att anskaffa som nya eller i fråga om vilka det inte finn
ersättande tjänster att tillgå till skäliga kostnader på orten,
2) som till sina tekniska egenskaper lämpar sig för det planerade syftet eller som kan ändras
så att de lämpar sig för det planerade syftet,
3) i fråga om vilka anskaffningen totalt sett gör investeringen mer ekonomisk med beaktande
av pris, livslängd och kostnader under driftstiden,
4) som till sitt anskaffningspris är förmånligare än ny motsvarande utrustning, och
5) vars återstående livslängd är minst fem år.

Till bygginvesteringens projektplan ska man dessutom bifoga följande tillräckligt detaljerade handlingar:

1. Huvudritningar
2. Specialplaner, t.ex. VVS-plan, elplan och andra motsvarande planer, om de är av betydelse för att bedöma byggnadens funktion och de godtagbara kostnaderna för byggnaden
3. En byggnadsbeskrivning
4. Ett på byggnadsbeskrivningen baserat specificerat kostnadsförlag eller specificerad kostnadskalkyl som uppgörs med metoder som är allmänt vedertagna inom byggnadsbranschen (rekommendation: specificerad enligt Talo 2000- koderna)

Även om ditt projekt inte skulle kräva ett tillståndsförfarande, så behövs ritningar, byggbeskrivning och en specificerad kostnadskalkyl alltid med till en projektstödsansökan. Planeringskostnader är godtagbara och nstödberättigade kostnader även innan projektet blivit anhängigt.

För att bevilja investeringsstöd är det ett villkor att projektansökan blivit anhängig innan den stödda åtgärden påbörjas.

Som påbörjande av en investering betraktas:

1. Påbörjande av byggarbeten
2. Leverans av anskaffning
3. Betalning av anskaffning
4. att ingå annan förbindelse, som gör att investeringen inte kan återtas

Småskaliga projekt

Småskaliga projekt kan vara utvecklingsprojekt eller investeringar. Det minsta stödbelopp som beviljas är 1 000 euro och helhetsbudgeten är maksimalt 8000 euro. Stöd för småskaliga projekt betalas alltid utifrån avkastning som engångsersättning.

Allmännyttiga utbildnings- och informationsförmedlingsprojekt

Informationsförmedling kan stödjas, om den främjar genomförandet av något av de specifika
mål som avses i artikel 6.1 och 6.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115
om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta
inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (strategiska GJP-planer) och som finansieras
av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för
landsbygdsutveckling (Ejflu) samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 1305/2013 och
(EU) nr 1307/2013.
Informationsförmedlingen ska främja innovationer, utarbetandet och uppdateringen
av planer och utredningar samt informationsutbyte och informationsspridning. Informationsförmedlingen
ska rikta sig till en bred målgrupp.
Utbildning kan stödjas, om den främjar uppnåendet av ett eller fleras av de specifika mål som
avses i 1 mom.

Ett projekt kan utveckla kunnandet genom onlinekurser, verkstäder, ömsesidigt
lärande, handledning, demonstrationsåtgärder och gårds- och företagsbesök eller motsvarande
åtgärder. Som pilotprojekt kan stödjas sådana försök där det testas om produkter eller tjänster
är produktionsdugliga eller metoder genomförbara.
Stöd kan beviljas för sådan utbildning som kompletterar praktisk erfarenhet och utbildning
som baserar sig på den ordinarie läroplikten, en examen på mellanstadiet eller en universitetseller
högskoleexamen utan att den utgör en del av en examen inom den grundläggande utbildningen
eller inom fortbildning. En förutsättning för beviljande av stöd är att stödtagaren eller, om utbildningsåtgärden genomförs av någon annan än stödtagaren, den som genomför projektet har en i förhållande till utbildningsåtgärdens karaktär och omfattning yrkeskunnig utbildare och i fråga om en åtgärd
som gäller informationsförmedling en i förhållande till åtgärdens karaktär yrkeskunnig person
som genomför den.

De enheter som tillhandahåller utbildnings- eller informationstjänster ska ha behövlig kompetens
och adekvata färdigheter. Organisationer som tillhandahåller utbildnings- eller informationstjänster
ska försäkra sig om personalens kompetens. Personalen ska regelbundet erbjudas
sådan utbildning som krävs för att sköta uppgifterna. Stödtagaren ska vid behov kunna bevisa
att de som arbetar för projektet har en sådan utbildning eller ett sådant kunnande som behövs
för att genomföra projektet.

Allmännyttiga samarbetsprojekt

Ett samarbetsprojekt består av äkta samarbete mellan minst två samfund. I ett projekt kan medverka bl.a. företag, läroinrättningar, forskningsinstitut och utvecklingsorganisationer. I ett projekt kan man t.ex. skapa och ta ibruk nya verksamhetssätt eller utveckla innovationer för att främja landsbygdsnäringar. Stödet beviljas till projektets ansvariga aktör. Underleverantörsarbete ses inte som samarbete.

Samarbetsprojekt beviljas för:

• projekt som omvandlar näringsstrukturen, utvecklar landsbygdsnäringarnas konkurrenskraft
  och verksamhetsmiljö och främjar samarbetet mellan företagare
• projekt som reformerar och utvecklar landsbygdens socioekonomiska verksamhetsmiljö
• projekt för smarta byar

Beredningspenning

Beredningspenning kan beviljas till ett belopp av 5 000 euro som standardiserad engångsersättning
för sådana förberedande åtgärder som med tanke på den kommande verksamheten är
betydande och nödvändiga för inrättande av projekt för en grupp av företag eller jordbrukare
och för sökande av samarbetsparter och utarbetande av projektplan för projekt som genomförs
av innovationsgrupper för landsbygden, projekt för utvecklande av smarta byar och projekt för
främjande av producentorganisationer. En förutsättning för beviljande av beredningspenning är en plan för att ansöka om stöd för utvecklingsprojekt. Beredningspenning kan beviljas endast en gång för ett visst
utvecklingsobjekt.

Var gärna i kontakt med oss på Leader-kontoret så går vi igenom ansökningsspecifikt vilka dokument som krävs.

Man söker projektfinansiering genom det elektroniska söksystemet Hyrrä.

Till Hyrrä loggar man in genom att använda bankkoder, mobil ID eller ett chipförsett ID-kort (HST-kort). Organisationen ska befullmäktiga personen tillräckliga rättigheter i suomi.fi -tjänsten innan man loggar in på Hyrrä. Läs anvisningen här Fullmakt för att sköta ärenden

Ansökan om stöd ska lämnas in innan åtgärden påbörjas. När en stödansökan har blivit anhängig kan man påbörja verksamheten på eget ansvar. När man lämnar in en ansökan, ska den fylla vissa minimikriterier för att den ska bli anhängig. Du får alltid meddelande om att ansökan blivit anhängig, eller om ansökan är bristfällig, en begäran att komplettera ansökan. För behandlingen av ansökan krävs även bilagor, som kan kompletteras i ett senare skede till ansökan.

Minneslista över nödvändiga bilagor

• Sökandes ekonomiska uppgifter
• Sökandes beskattningsuppgifter (t.ex. en skärmdump från YTJ-registret där det framkommer vilka skatteregister sökande hör till)
• Föreningens stadgar eller annan förvaltningsstadga
• Plan på talkoarbete
• Beslut om att söka stöd (tex. utdrag ur styrelseprotokoll)
• Övriga bilagor som stöder ansökan och därtill hörande planer

Till en plan som gäller byggande ska fogas följande tillräckligt detaljerade handlingar:

• Huvudritningar
• särskilda planer som är av betydelse för bedömningen av de godtagbara kostnaderna för projektet, (såsom vatten, avlopp, värme, ventilation, luftkonditionering, automation)
• En byggnadsbeskrivning
• Ett på byggnadsbeskrivningen baserat specificerat kostnadsförlag eller specificerad kostnadskalkyl som uppgörs med metoder som är allmänt vedertagna inom byggnadsbranschen (rekommendation: specificerad enligt Talo 2000- koderna)

Fastän projektet inte skulle kräva en lovprocess, behövs ritningar, byggbeskrivning och en specificerad kostnadskalkyl alltid med i en stödansökan.

Utbetalningsansökningarna lämnas in till behandling hos NTM-centralen via Hyrrä-webbtjänsten.

På Livsmedelsverkets webbsida finns en noggrannare anvisning om hur man fyller i en ansökan i Hyrrä:

Hur göra betalningsansökan

I samma båt – samassa veneessä anställda ger även råd om hur man ska fylla i ansökan och med de behövliga bilagorna.

Projektets kostnadsmodell och dess inverkan på utbetalningsansökan

Som kostnadsmodell i projektet har man redan i ansökningsskedet valt någon av de följande modellerna:

1. Baserat på förverkligade kostnader
2. Flat rate 19% / 40 %
3. Engångserättning

Kostnadsmodellen som bygger på förverkligade kostnader betyder att alla kostnader i projektet tas fram genom verifikat ur bokföringen. I flat rate- modellen räknar man projektets s.k. indirekta kostnader som en procentsats utgående från projektets lönekostnader. I engångsersättningsmodellen söker man om utbetalning enbart utgående från projektets utfall/resultat. Den kostnadsmodell som passar bäst för projektet väljs alltid tillsammans med I samma båt – samassa veneessä anställda, efter en noggrannare genomgång av alternativen.

PROGRAMPERIODEN 2023-2027:

Anvisningar om kommunikation