För samfund

Stöd för samfund kan enbart beviljas för projekt, vars åtgärder är annat än samfundets normala verksamhet.

Projektets resultat skall kunna tillgodogöras allmänt. Den nytta/nyttighet som projektet skapar ska således kunna nyttjas av en större grupp än av på förhand definierade enstaka fastigheter, företag eller privatpersoner.

Som sökande för ett allmännyttigt projekt kan vara till exempel:

  • registrerad förening
  • samfund, organisation eller stiftelse
  • läroinrättning
  • församling eller annat andligt samfund
  • företagarförening eller företagarring
  • kommun eller samkommun

Privaträttsliga samfund kan vara stödmottagare ifall deras huvudsakliga verksamhet inte är ekonomisk verksamhet eller att verksamheten inte eftersträvar vinst.

Stöd beviljas i första hand till de projekt som mest effektivt främjar I samma båt – samassa veneessä lokala utvecklingsstrategi. Allmännyttiga projekt kan vara:

  • utvecklingsprojekt
  • investeringsprojekt
  • utbildnings- och informationsförmedlingsprojekt
  • samarbetsprojekt

I samma båt – samassa veneessä kan finansiera projekt, där det offentliga stödets andel är minst 5000 euro och högst 180 000 euro. Undantag är Leader-gruppernas egna temaprojekt, där det går att finansiera åtgärder som underskrider 5000 euro.

Projektets stödprocent bedöms alltid skilt för varje projekt och beslutet fattas av I samma båt – samassa veneessä styrelse. Stödets andel kan i allmännyttiga investeringsprojekt vara högst 65% av kostnaderna och i utvecklingsprojekt högst 100% av kostanderna.

Projektets egenfinansieringsandel kan bestå av privata penningmedel eller arbete utan vederlag, dvs. talko. Värdet för talkoarbete är 15€/pers./timme. Förutsättningen är att den som utför talkoarbete har fyllt 15 år. Värdet på en arbetsmaskin (exempelvis en traktor) som används i talkoarbete är 30 €/timme. Talkoarbetet räknas i ett projekt såväl som privatandel som kostnad i projektet.

Allmännyttiga utvecklingsprojekt

Stöd kan beviljas till:

  1. Planerande och utvecklande av tjänster för landsbygdsbefolkningen
  2. Att upprätta och genomföra utvecklingsplaner i byarna
  3. Främjande av byns eller lokalgemenskapens attraktion/dragningskraft och för verksamhet vars syfte är att få nya invånare till området, samt till att skaffa de kunskap som behövs i dessa uppgifter
  4. Att bevara, utveckla och utnyttja landsbygdens kulturtradition
  5. Att främja trivseln i landsbygdsmiljön
  6. Att utgående från lokala planer utveckla och förverkliga internationella projekt
  7. Att skapa och förverkliga planer som berör den bebyggda miljön och landskapsmiljön på landsbygden
  8. Andra till ovan jämförbara åtgärder, som stöder byns, eller en del av en bys, allmänna välmående

Godtagbara kostnader i ett utvecklingsprojekt är bl.a.

  1. Lönekostnader och arvonden med bikostnader (förutom kostnader som utförs genom naturaförmånder)
  2. Resekostnader
  3. Kostnaderna för anskaffning av köptjänster
  4. Hyreskostnader
  5. Andra kostnader som förorskas av att förverkliga utvecklingsprojektet inkl. små anskaffningar och skäliga serveringskostnader

Allmännyttiga investeringsprojekt

Allmännyttiga investeringar möjliggör bl.a. att renovera byahus eller hobbyutrymmen, att laga upp en gemensam strand eller t.ex. byggande av en lekpark.

Villkoret för ett allmännyttigt investeringsprojekt är att nyttan av projektet tillfaller områdets befolkning och andra aktörer. Därutöver ska objektet i huvudsak vara till invånarnas och andra aktörernas förfogande.

Om investeringen genomförs inom ett område som inte ägs eller innehas av stödmottagaren, eller i en motsvarande byggnad eller på någon annan motsvarande plats, är en förutsättning för beviljande av stöd dessutom att ägaren (och vid behov innehavaren) av området har gett sitt samtycke till investeringen och till att det objekt som stöds står till förfogande för invånarna och aktörerna inom området. Nyttjanderättens varaktighet ska säkerställas på ett ändamålsenligt sätt, t.ex. genom att teckna in hyresavtalet på Lantmäteriverket. 

Stöd kan beviljas till:

  1. Anskaffning av byggnad inklusive markområde (fråga om tilläggsvillkor!)
  2. Uppförande, reparation eller utvidgning av en byggnad, anläggning eller konstruktion, anskaffning av anordningar med nära anknytning till byggnader eller konstruktioner samt planering, arbetslöner och entreprenad
  3. Att skaffa nya maskiner, anordningar och redskap
  4. Att planera och utföra en lokal och småskalig vatten- och avloppsåtgärd
  5. Att planera och bygga ett småskaligt telekommunikationsnät och motsvarande nätverk och anskaffning av utrustning samt anskaffning av de nyttjanderätter som krävs för att bygga och använda nätverket
  6. Kostnader för myndighetstillstånd, registreringsavgifter och andra motsvarande kostnader
  7. Brand- och talkoförsäkringspremier som avser projekttiden.

Till bygginvesteringens projektplan ska man dessutom bifoga följande tillräckligt detaljerade handlingar:

  1. Huvudritningar
  2. Specialplaner, t.ex. VVS-plan, elplan och andra motsvarande planer, om de är av betydelse för att bedöma byggnadens funktion och de godtagbara kostnaderna för byggnaden
  3. En byggnadsbeskrivning
  4. Ett på byggnadsbeskrivningen baserat specificerat kostnadsförlag eller specificerad kostnadskalkyl som uppgörs med metoder som är allmänt vedertagna inom byggnadsbranschen (rekommendation: specificerad enligt Talo 2000- koderna)

Även om ditt projekt inte skulle kräva ett tillståndsförfarande, så behövs ritningar, byggbeskrivning och en specificerad kostnadskalkyl alltid med till en projektstödsansökan. Planeringskostnader är godtagbara och nstödberättigade kostnader även innan projektet blivit anhängigt.

För att bevilja investeringsstöd är det ett villkor att projektansökan blivit anhängig innan den stödda åtgärden påbörjas.

Som påbörjande av en investering betraktas:

  1. Påbörjande av byggarbeten
  2. Leverans av anskaffning
  3. Betalning av anskaffning
  4. att ingå annan förbindelse, som gör att investeringen inte kan återtas

Allmännyttiga utbildnings- och informationsförmedlingsprojekt

I samma båt – samassa veneessä kan bevilja stöd till utbildning som anordnas i syfte att på landsbygden utveckla invånarnas kunnande och öka de färdigheter som behövs för verksamheten och samarbetet.

Stöd kan beviljas till utbildning som inte gäller någon viss bransch eller grupp av aktörer samt för utbildning som gäller företag som är verksamma inom primärproduktion eller inom bearbetning eller saluföring av jordbruksprodukter eller andra små eller medelstora landsbygdsföretag.

Utbildningen ska i huvudsak ske som flerformsutbildning för grupper. Högst hälften av utbildningen kan ordnas som besök på gårdar, fastigheter, företag eller andra motsvarande anläggningar eller enheter.

Utbildningen ska innehålla sammanlagt minst tjugo lektioner som varar minst 45 minuter. Utbildning kan ges i en eller flera sekvenser. Den utbildning som stöds kan sammanlagt omfatta en studiehelhet som motsvarar 45 studiepoäng eller en lärokurs av motsvarande omfattning. Utbildningens längd kan vara kortare, om utbildningsåtgärden genomförs som en del av ett annat utvecklingsprojekt.

När det gäller åtgärder för informationsförmedling kan stöd beviljas för demonstrationsåtgärder och annan sådan verksamhet som omfattar förmedling av information om nya produktions-, marknadsförings- eller servicemetoder eller andra metoder som väsentligt förbättrar affärsverksamheten eller förmedling av kunskap om energi, miljö och landsbygd till företag eller invånare i området, samfund eller sammanslutningar eller andra aktörer. Stöd beviljas inte för en sådan åtgärd för informationsförmedling i fråga om vilken stödet ska betraktas som statligt stöd eller där det huvudsakliga syftet är att gynna en enda fysisk person eller privaträttslig sammanslutning som idkar näringsverksamhet eller att endast i liten utsträckning gynna flera sådana.

Stöd kan beviljas för sådan utbildning som kompletterar praktisk erfarenhet och utbildning som baserar sig på den ordinarie läroplikten, en examen på mellanstadiet eller en universitets- eller högskoleexamen utan att den utgör en del av en examen inom den grundläggande utbildningen eller inom fortbildning.

En förutsättning för beviljande av stöd är att stödmottagaren eller, om utbildningsåtgärden genomförs av någon annan än stödmottagaren, den som genomför projektet har en i förhållande till utbildningsåtgärdens karaktär och omfattning yrkeskunnig utbildare och i fråga om en åtgärd som gäller annan informationsförmedling en i förhållande till åtgärdens karaktär yrkeskunnig person som genomför den.

De enheter som tillhandahåller utbildnings- och informationstjänster ska ha behövlig kompetens och adekvata färdigheter. Organisationer som tillhandahåller utbildnings- och informationstjänster ska försäkra sig om personalens kompetens. Personalen ska regelbundet erbjudas sådan utbildning som krävs för skötseln av uppgifterna. Stödmottagaren ska vid behov kunna visa att de som arbetar för projektet har en sådan utbildning eller ett sådant kunnande som behövs för att genomföra projektet.

Allmännyttiga samarbetsprojekt

Ett samarbetsprojekt består av äkta samarbete mellan minst två samfund. I ett projekt kan medverka bl.a. företag, läroinrättningar, forskningsinstitut och utvecklingsorganisationer. I ett projekt kan man t.ex. skapa och ta ibruk nya verksamhetssätt eller utveckla innovationer för att främja landsbygdsnäringar. Stödet beviljas till projektets ansvariga aktör. Underleverantörsarbete ses inte som samarbete.

Ett samarbetsprojekt har till syfte att utveckla eller främja:

  1. nya produkter, metoder eller tekniker inom jord- och skogsbruket, livsmedelssektorn eller i andra processer som utnyttjar förnybar biomassa,
  2. pilotstudier avseende nya produkter, förfaranden, metoder och tekniker,
  3. en producentgrupp inom en särskild produktionsgren inom jordbruket,
  4. horisontellt eller vertikalt samarbete mellan aktörer inom leveranskedjor för livsmedel eller biomassa, lokala marknader, korta leveranskedjor eller marknadsföring av dem,
  5. energibesparing eller innovativa metoder eller förfaranden för anpassning till klimatförändringen och för förbättrande av tillståndet i miljön,
  6. bildande av och verksamhet i ett nytt kluster eller ett kluster som inleder verksamhet,
  7. produktion av välfärds- och hälsovårdstjänster i anslutning till jordbruk,
  8. mikroföretags gemensamma användning av arbetsprocesser, resurser eller lokaler, turisttjänster eller marknadsföring av dem, eller kortvarig bedömning och testning av verksamhetsplaner för små landsbygdsföretag eller utveckling av landsbygdsföretag baserad på ny teknik och nytt kunnande.

Stödet i ett samarbetsprojekt är beroende på projektets innehåll 60-100%.

Var gärna i kontakt med oss på Leader-kontoret så går vi igenom ansökningsspecifikt vilka dokument som krävs.

Man söker projektfinansiering genom det elektroniska söksystemet Hyrrä.

Till Hyrrä loggar man in genom att använda bankkoder, mobil ID eller ett chipförsett ID-kort (HST-kort). Organisationen ska befullmäktiga personen tillräckliga rättigheter i suomi.fi -tjänsten innan man loggar in på Hyrrä.

Läs anvisningen här Fullmakt för att sköta ärenden

Ansökan om stöd ska lämnas in innan åtgärden påbörjas. När en stödansökan har blivit anhängig kan man påbörja verksamheten på eget ansvar. När man lämnar in en ansökan, ska den fylla vissa minimikriterier för att den ska bli anhängig. Du får alltid meddelande om att ansökan blivit anhängig, eller om ansökan är bristfällig, en begäran att komplettera ansökan. För behandlingen av ansökan krävs även bilagor, som kan kompletteras i ett senare skede till ansökan.

Minneslista över nödvändiga bilagor

  • Sökandes ekonomiska uppgifter
  • Sökandes beskattningsuppgifter (t.ex. en skärmdump från YTJ-registret där det framkommer vilka skatteregister sökande hör till)
  • Föreningens stadgar eller annan förvaltningsstadga
  • Plan på talkoarbete
  • Beslut om att söka stöd (tex. utdrag ur styrelseprotokoll)
  • Övriga bilagor som stöder ansökan och därtill hörande planer

Till en plan som gäller byggande ska fogas följande tillräckligt detaljerade handlingar:

  • huvudritningar,
  • särskilda planer som är av betydelse för bedömningen av de godtagbara kostnaderna för projektet, (såsom vatten, avlopp, värme, ventilation, luftkonditionering, automation)
  • en byggnadsbeskrivning  och
  • ett kostnadsförslag eller en kostnadskalkyl som grundar sig på byggnadsbeskrivningen.

Fastän projektet inte skulle kräva en lovprocess, behövs ritningar, byggbeskrivning och en specificerad kostnadskalkyl alltid med i en stödansökan.

Utbetalningsansökningarna lämnas in till behandling hos ELY-centralen via Hyrrä-webbtjänsten.

På Livsmedelsverkets webbsida finns en noggrannare anvisning om hur man tekniskt fyller i en ansökan i Hyrrä och om vad som skall läggas på vilket mellanblad.

Anvisningar till att göra en elektronisk ansökan

I samma båt – samassa veneessä anställda ger även råd om hur man ska fylla i ansökan och med de behövliga bilagorna. 

Projektets kostnadsmodell och dess inverkan på utbetalningsansökan

Som kostnadsmodell i projektet har man redan i ansökningsskedet valt någon av de följande modellerna:

  1. Baserat på förverkligade kostnader
  2. Flat rate 24 % / 15 %
  3. Engångserättning

Kostnadsmodellen som bygger på förverkligade kostnader betyder att alla kostnader i projektet tas fram genom verifikat ur bokföringen. I flat rate- modellen räknar man projektets s.k. indirekta kostnader som en procentsats utgående från projektets lönekostnader. I engångsersättningsmodellen söker man om utbetalning enbart utgående från projektets utfall/resultat. Den kostnadsmodell som passar bäst för projektet väljs alltid tillsammans med I samma båt  – samassa veneessä anställda, efter en noggrannare genomgång av alternativen.

Minneslista över bilagor till ansökan om utbetalning (uppdaterad i maj 2016)

  • Utdrag ur huvudboken ur bokföringen som är gjord enligt bokföringslagen
  • Bokföringens nyckel eller annan bilaga där det framkommer vilka konton/summor i bokföringen som hör till vilket kostnadsslag
  • Kopior på utgiftsverifikat (löner, bikostnader, resor, övriga fakturor, fördelade kostnader, m.fl.). Obs. I utgiftsverifikaten/fakturorna bör framkomma bokföringens fakturanummer
  • Verifikatkopior på inkommen inkomst och finansiering
  • Kopior på kontoutdrag, även för finansiering och inkomster
  • Dokument över prisjämförelser och genomförda konkurrensutsättningar
  • Kopior på arbetsplatsannonser och arbetsavtal
  • Timbokföring med både arbetstagarens och arbetsgivarens underskrifter
  • Kopior på publikationer och tidningsannonser, samt utskrifter från projektets webbsidor eller länken synlig
  • En utredning över fördelade kostnader samt kopior på fördelade fakturor och deras betalningsverifikat
  • Reseprogram och -rapport över utlandsresor och studieresor i hemlandet
  • En utredning över grunden till mötes- och andra arvoden, samt en kopia på mötes föredragningslista och deltagarförteckning
  • En utredning över vederlagsfritt arbete gjort för projektet, observera underskrifter och födelsedatum!
  • I byggprojekt kopior på slutsynsprotokollen med bilagor (slutsynen!) och intyg över brandförsäkring, ifall den inte tidigare levererats.
  • Deltagarföreteckningar för utbildningstillfällen samt en kopia på evenemangets program
  • Utredning över namnteckningsrätt om den har ändrat, eller om den enligt stadgarna kunde ha ändrat (ex. protokollutdrag över val av ordförande el dyl.)
  • Rapport över projektverksamheten för tiden den tid utbetalningsansökan berör eller slutrapport i samband med sista utbetalningsansökan.
  • Projektets uppföljningsuppgifter (indikatorer) redovisas årligen senast i slutet januari eller som projektets slutliga uppgifter i samband med sista utbetalningen
  • Övrig behövlig förklaring

Obs. Då flat rate- kostnadsmodellen tillämpas behöver man inte redogöra för de tabellenliga indirekta kostnaderna genom utgifts- och betalningsverifikat.

I sista utbetalningsansökan ska även följande saker bifogas:

Länkar till blanketter som behövs:

Timbokföring för talkoarbete

Blankett för timbokföring (projektets anställda)

Reseräkningsblankett (projektets anställda)

Kan även görs med egna blanketter, som innehåller motsvarande uppgifter.

Allmänna riktlinjer för kommunikation om projektet och dess åtgärder

Av projekten förväntas öppenhet och att resultaten i projektverksamheten kommuniceras. Det är i regel bra att kommunicera till allmänheten om projektet i flera faser; åtminstone då projektet påbörjas och då det tar slut. Under projekttiden lönar det sig dessutom att ge ut pressmeddelanden om vad projektet åstadkommit.

Då man är i kontakt med media är det mest centrala att man kommunicerar om projektets innehåll. Att sökande använder sina egna infokanaler till att kommunicera om projektet är även önskvärt. Därutöver är det bra att öppna upp att det handlar om ett Leader-projekt och att som delfinansiär i projektet fungerar Leader-gruppen I samma båt – samassa veneessä.

Livsmedelsverket har publicerat praktiska dataskyddsinstruktioner till projektaktörer

Projektets kommunikationsanvisningar och länkar till logotyper som behövs

I alla publikationer (reklam, broschyrer, elektroniska publikationer såsom webbsidor, samt i audiovisuellt material), som berör och har finansierats genom Landsbygdsprogrammet ska man inkludera följande saker:

  • Logotypen för EU:s landsbygdsfond

  • Leader-logotypen

  • Information om vilken part som ansvarar om sakinnehållet i publikationen

Det är även önskvärt att använda sig av I samma båt – samassa veneessä logotyp och/eller hänvisa till Leader-gruppen i texten. Utöver det  ska man i texten hänvisa till den ELY-central på vars område projektet förverkligas.

Exempelvis såhär: ”Projektet finansieras via Programmet för utvecklingen av landsbygden i Fastlandsfinland 2014-2020. Finansieringen är sökt via Leader-gruppen I samma båt – samassa veneessä och projektet förverkligas inom området för Egentliga Finlands ELY-central.”

De logotyper och texter som nämner om finansieringen ska placeras i tryckprodukten på ett ändamålsenligt och stilanpassat sätt. Till exempel kan man i små tidningsannonser enbart använda sig av logotyperna, i större publikationer kan man placera sakinnehållet på ett passligt ställe kring den övriga texten och logotyperna exempelvis på titelsidan.

Det bör även påpekas att det finns svartvita versioner av logotyperna som ska användas då man har svartvitt tryck.

Länk till logotyper för EU:s landsbygdsfond (olika storlekar, filformat och språkversioner)

Länk till Leader-logotyper (olika filformat och storlekar)

För stödmottagare finns även kommunikationsanvisningar på landsbygdsnätverketsservice sidor. Vi levererar till våra projekt och företagsstöd de affischer och skyltar som landsbygdsprogrammet kräver, så sökande behöver inte själv ansvara för att printa ut/beställa dem. 

Länk till stödmottagarens kommunikationsanvisningar