Kimitoön är känd för sina fina vandringsleder, det finns över tjugo stycken inom kommunen. Den fotvandringsboom som nu pågår har ökat intresset för att anlägga ännu flera. Med hjälp av ett Leaderprojekt kartlade kommunen sju nya stigar, och somliga kunde förverkligas snabbt.
Leadergruppen I samma båt – Samassa veneessä har finansierat ett projekt som Kimitoöns kommun förverkligat, och som inneburit att man kartlagt rutter för sju nya vandringsleder i kommunen. Projektet inleddes i augusti 2021 och tar slut i juli 2022. Kartläggningen har gjorts av Sanna-Mari Kunttu som för kommunens räkning utvecklar lederna.
– Jag började med att se på kartor och flygfoton. Sedan gick jag ut i terrängen med GPS. Flera leder kom till genom att jag följde djurens stigar. Djur vet ofta bättre än människor var det lönar sig att gå. Sedan vandrade jag längs de leder jag kartlagt och noterade var det behövs nya konstruktioner, som spångar och små broar.
Nu vet man alltså var det lönar sig att bygga nya rutter – och var inte.
– Det har till exempel länge talats om en vandringsled som skulle korsa hela Kimitoön, men utifrån den här kartläggningen skulle det vara svårt att göra den tillräckligt lockande, och den skulle bli så dyr att det inte lönar sig att förverkliga den.
Stigar till sjön Dragsfjärden och runt Björkboda träsk
Med ledning av Kunttus kartläggning kunde man dra en led från Dalsbruks centrum mellan bostadsområdena Todalen och Sabbels till sjön Dragsfjärden, och tillbaka via ett annat skogsbälte.
– Rutten går huvudsakligen i skogarna kring Dalsbruk på kommunens mark, där man redan nu kan röra sig med stöd av allemansrätten. Den rutt som jag planerat passerar många imponerande partier med klippor och tallskog, och dessutom har man tillfälle att beundra både havs- och insjölandskap.
Planen innehåller två alternativa rutter.
– Den ena går genom ett härligt kärrlandskap. För att förverkliga den behöver man lägga ut spångar längs cirka hundra meter. Men om man kringgår kärret kan man komma ganska billigt undan, bedömer Kunttu.
Leden kunde ha plats för paus till exempel vid Dragsfjärdens strand och uppe på en bergsklack med havsvy i Todalen.
En annan led som Kunttu tycker att är realistisk skulle gå runt Björkboda träsk och vara 13 kilometer lång.
– Den platsen är en verklig pärla, men det behövs 150 000 euro redan för de nödvändiga konstruktionerna. Det finns också många markägare längs rutten, och deras medgivande behövs för att den skall kunna etableras, berättar Kunttu.
Invid den andra rutten finns redan en färdig pausplats, för Västanfjärds byaråd byggde redan sommaren 2021 med Leaderstöd en badplats där det finns ett vindskydd, toaletter, omklädningsrum och en sittgrupp med bord. Om man, så som Kunttu planerat, startar vandringen vid Björkboda industriområde så kommer man till pausplatsen mot slutet av leden.
Nästa steg skulle vara att ansöka om medel för att förverkliga lederna.
Föreningar tänder på kulturstigar
Två av de planerade lederna är nu på väg att förverkligas av föreningar. De natur- och kulturstigar som planerats i byarna Rosala och Kärra främjas nu av de lokala byaråden.
– Rosalas stig kan bli färdig redan i sommar. Den kan till att börja med bli en omkring kilometerlång webbguidad vandring. Senare kan man möjligen lägga till guidetavlor i terrängen. Jag har också planerat en längre rutt för den händelse byarådet senare vill förlänga leden.
Längs Kärraleden som blir ett par kilometer lång planeras flera olika konstverk.
– Ursprungligen hade man där planerat en led som man skulle vandra av och an längs, men vi studerade planerna tillsammans och jag hjälpte dem att göra en rutt som går i slinga. Vi utredde också vilka markägarna är, och flera av dem har redan kontaktats, berättar Kunttu om sitt samarbete med byaföreningen.
En genväg på S:t Olavs led?
En av de planerade rutterna skulle bilda en genväg på S:t Olavs pilgrimsled som går från Ryssland till Norge. Fastlandsavsnittet av S:t Olavsleden, som kommer från Ryssland, tar nu slut i Åbo. Den fortsätter som en havsrutt genom Pargas skärgård till Åland och därifrån via Sverige till Norge. Genom att ta ”S:t Olavs genväg” över Kimitoön kunde vandrarna, om de så vill, undvika omvägen till Åbo.
Den sjunde rutten som är med i projektet håller sig till museet Sagalunds marker. Sagalund håller på att utveckla den gamla kvarnen i Tappo till ett besöksmål, och omkring den har man planerat en knappt kilometerlång stig som fokuserar på kulturmiljön.
Över 20 naturstigar på Kimitoön
Det finns flera goda vandringsleder på Kimitoön redan från förr. Det finns över 20 leder som upprätthålls av kommunen, Forststyrelsen eller andra aktörer. Konstsamfundet har nyligen färdigställt 18 kilometer vandringsleder i Purunpää, och för några år sedan skapades nya leder i Dalsbruk med Leaderstöd.
– Då man planerar nya leder skall man alltid också tänka på hur de kan anslutas till det som redan finns. Vi hoppas att man kunde komma hit för att vandra hela veckoslutet, säger Kunttu.
Tack vare den pågående friluftsboomen är stigarna på Kimitoön nu hårt belastade.
– Och det räcker inte mera med en fem kilometers stig, folk vill hela tiden ha längre leder!
Kommunen har åtminstone än så länge inte resurser att förverkliga planerna, och därför funderar Kunttu under planeringen också på vilken nytta lederna kunde ge till exempel turismföretag eller lokala föreningar.
Det har kostat 32 000 euro att kartlägga rutterna och av det har Leaderstödet utgjort 70 procent.
Text och bilder: Janica Vilen, Haloo maaseutu
Översättning: Mathias Luther