Det behövs mera finansiering för att landsbygdsutveckling på gräsrotsnivå!

DEBATTARTIKEL

 

Finland får stöd ur Europeiska Unionens landsbygdsfond för lantbruksutveckling för att utveckla sina egna landsbygdsområden. Stöd ur landsbygdsfonden beviljas såväl av NTM-centralerna som av alla de 55 Leadergrupperna i Finland. Leaderstöd ges bland annat åt företagares, föreningars och kommuners utvecklingsprojekt på landsbygden. Den som ansöker om finansiering kan till exempel vara en byaförening som renoverar sin byagård eller ett mikroföretag som investerar i en ny produktionslinje för att utvidga sin verksamhet och skapa nya arbetsplatser. NTM-centralernas stöd för sin del riktas tills större aktörer som till forsknings- och utbildningsinstitutioner.

I Egentliga Finland arbetar fem Leadergrupper och de har under programperioden 20142020 beviljat sammanlagt 17,2 miljoner euro som offentliga sektorns stöd till projekt som förverkligats på landsbygden i Egentliga Finland. Sammanlagt 380 allmännyttiga projekt och 120 utvecklings- och investeringsprojekt inom företag genomfördes under den här tiden med Leaderstöd.

I Egentliga Finland föreslås mycket flera goda projekt än det är möjligt att ge finansiering. Leadergrupperna blir tvungna att drastiskt gallra fram projekten de finansierar, och därför händer det ofta att projekt som regionalt skulle vara mycket behövliga blir utan finansiering. Det här gäller speciellt företagsstöd och finansieringen av näringsverksamhet. Därför hoppas Leadergrupperna på en större andel av finansieringen under programperioden som börjar 2023.

I utkastet till program för den nya finansieringsperioden förutsätts andelen finansiering via NTM-centralerna till landsbygdens företag och allmännyttiga projekt växa med över 11 procent, men Leaderandelen skulle förbli på samma nivå som under programperioden 2014–2020. I landsbygdsprogrammet introduceras dessutom nya finansieringsformer för ensamföretagare och deltidsföretagare avsedda att sökas bara via Leadergrupperna, så en utökning av Leaderfinansieringens andel av hela landsbygdsprogrammet skulle göra det möjligt att utnyttja också dess stöd fullt ut.

Då man beaktar alla EU-fonder har företagen i Egentliga Finland sämre möjligheter att få stöd än till exempel i östra och norra Finland, för det delas ut mindre finansiering till vår region. Om Leaderandelen skulle höjas nationellt skulle det ge också Egentliga Finland efterlängtad tilläggsfinansiering.

Finland är Europas mest rurala land, men i fråga om Leaderfinansiering är vi på jumboplats i EU. Enligt en färsk jämförelse är det bara Luxemburg, Holland, Belgien, Malta och Slovakien som ligger efter oss. Alla andra medlemsländer har gett Leaderverksamheten en större andel av finansieringen. I Finland uppgår Leaderfinansieringen bara till den miniminivå som EU stipulerar, nämligen fem procent. Leadergrupperna i Finland vädjar om att Leaders andel höjs

till 10 procent av EU:s gemensamma landsbygdsutvecklingsmedel (CAP) under den kommande EU-programperioden åren 2023–2027.

Det har gjorts en interpellation till jord- och skogsbruksministern om en höjning av Leaderfinansieringens andel, men vi hoppas att också Egentliga Finlands riksdagsledamöter och alla andra som arbetar med att bevaka landskapets intressen också stöder den lokala utvecklingsverksamheten på landsbygden, dess näringsverksamhet och sysselsättning så att tillräckliga resurser kan tryggas.

 

Verksamhetsledarna för Leadergrupperna i Egentliga Finland

  • Pia Poikonen, Leader Varsin Hyvä (Åbotrakten)
  • Taina Sainio, Varsinais-Suomen jokivarsikumppanit (Loimaatrakten och Somero)
  • Minna Boström, I samma båt – Samassa veneessä (Åbolands skärgård och Gustavs)
  • Ulla Kallio, Leader Ravakka (Nystadstrakten)
  • Maarit Teuri, Leader Ykkösakseli (Salo)