\n13.3.2020<\/p>\n
\u201dFast\u00e4n vi varit irriterade p\u00e5 varandra p\u00e5 kv\u00e4llen, s\u00e5 har vi \u00e4nd\u00e5 farit p\u00e5 arbete tillsammans p\u00e5 morgonen\u201d. Br\u00f6derna Juhani och Veikko Ilmalahti har fiskat tillsammans i \u00f6ver 50 \u00e5r. N\u00e4r \u00e5sikterna strider har br\u00f6derna en modell f\u00f6r medling som fungerar bra: \u201dEn av oss har alltid r\u00e4tt!\u201d<\/p>\n
Br\u00f6derna f\u00f6ddes p\u00e5 \u00f6n Reksaari i Velkua, Veikko f\u00f6r 70 och Juhani f\u00f6r 68 \u00e5r sedan. Juhanis fiskarkarri\u00e4r b\u00f6rjade redan f\u00f6re han fyllt 10 \u00e5r, n\u00e4r han f\u00f6rtj\u00e4nade sina f\u00f6rsta l\u00f6nepengar som roddare \u00e5t grannens \u00e4nka. \u00c4ven pojkarnas far var fiskare. Huvudf\u00e5ngsten i fisket har alltid varit g\u00f6s<\/p>\n
I br\u00f6dernas ungdom deltog hela familjen i fiskeverksamheten. Att l\u00f6sa de taggiga simporna ur n\u00e4ten var ofta kvinnornas uppgift. Simpor fick man som bif\u00e5ngst p\u00e5 1960- och 70-talen, t.o.m. \u00f6ver hundra exemplar per n\u00e4t. N\u00e4r torsken kom till de finska vattnen f\u00f6rsvann \u00e4ven simporna. Ilmalahtis gav simporna \u00e5t grannarna, som kokade mat av dem \u00e5t sina h\u00f6nor.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n
N\u00e4r pojkarna var unga sysslade man i familjen \u00e4ven med odling av g\u00e4dda. Man tog enbart ca 2 kg fisk i produktionen. Erfarenheten hade visat, att det kunde finnas mycket rom i stora g\u00e4ddor, men de producerade mycket mindre g\u00e4ddyngel \u00e4n de mindre g\u00e4ddorna.<\/p>\n
\u00c5r 1978 flyttade br\u00f6derna till \u00f6n Ruotsalainen i Rimito, d\u00e4r de forts\u00e4ttningsvis bor. F\u00f6rutom g\u00f6sen har str\u00f6mmingen varit m\u00e5lart i fisket. Str\u00f6mmingen f\u00e5ngades med b\u00e5de vinter- och sommarnot. \u00c4nda till \u00e5r 2016 h\u00f6rde till det gemensamma f\u00f6retagets verksamhet \u00e4ven boskapssk\u00f6tsel, f\u00f6r vilken Juhanis fru Sari och Veikkos fru Ulla ansvarade. Saris och Ullas uppgift var \u00e4ven att filetera g\u00f6sen.<\/p>\n
Notstr\u00f6mmingen hade god \u00e5tg\u00e5ng. Ilmalahtis h\u00f6rde till tv\u00e5 notlag. Sommarnoten var mindre, och med den kunde man fiska p\u00e5 tunnare isar, n\u00e4r \u00e5ter vinternotsgrejorna kr\u00e4vde minst 30 cm tjock is. Den kyligaste vintern var \u00e5r 1986, d\u00e5 isen var en meter tjock. Man kom igenom \u00e4ven den; f\u00f6rst med traktorborr och slutligen med tyngden av m\u00e4nnen. Notandet upph\u00f6rde sm\u00e5ningom n\u00e4r vintrarna blev varmare, men nog har br\u00f6derna nu och d\u00e5 farit ut med noten, ifall isf\u00f6rh\u00e5llandet till\u00e5tit det.<\/p>\n
S\u00e4larna kom till vattnen kring Ruotsalainen i slutet av 1990-talet. Till en b\u00f6rjan tog s\u00e4larna bara lakarna och g\u00e4ddorna ur n\u00e4ten. N\u00e4r \u00e4ven g\u00f6sen b\u00f6rjade duga, rev s\u00e4larna i b\u00f6rjan hela fisken ur n\u00e4ten, och det blev stora h\u00e5l i dem. Gamla, ruttnade fiskbitar b\u00f6rjade komma upp med n\u00e4ten fr\u00e5n bottnen. Med tiden f\u00f6r\u00e4ndrades s\u00e4larnas f\u00f6dobeteende; de l\u00e4mnade g\u00f6sarnas huvuden i n\u00e4ten eller s\u00f6g ut enbart fiskens in\u00e4lvor genom fiskens hals. Och n\u00e4r man lade n\u00e4ten fanns s\u00e4larna d\u00e4r bredvid.<\/p>\n
F\u00f6r ungef\u00e4r tio \u00e5r sedan m\u00e5ste man sluta med g\u00f6sfisket p.g.a. s\u00e4lskador. \u201dArg har man varit m\u00e5nga g\u00e5nger, men inget har hj\u00e4lpt\u201d. Juhani tror, att ut\u00f6ver minskning av skadedjurbest\u00e5nden kunde \u00e4ven \u00e5terinf\u00f6ring av sommarfredningen av g\u00f6s f\u00f6rb\u00e4ttra tillst\u00e5ndet f\u00f6r g\u00f6sen.<\/p>\n
S\u00e4lstek \u00e4r en bekant men s\u00e4llsyn delikatess vid Ilmalahtis matbord. S\u00e4ljakt \u00e4r v\u00e4ldigt kr\u00e4vande \u00e4ven f\u00f6r en som Juhani, som har haft jakt som hobby sedan han var en ung pojke.<\/p>\n
Till f\u00f6retagets nuvarande verksamhet h\u00f6r str\u00f6mmingsfiske med ryssja och n\u00e4tfiske av abborre under h\u00f6sten. Str\u00f6mmingsf\u00e5ngsterna har f\u00f6rs\u00e4mrats de senaste fyra \u00e5ren, och den kommande v\u00e5ren visar, om det mera \u00e4n l\u00f6nt att forts\u00e4tta. Hoppingivande \u00e4r, att de str\u00f6mmingar som nu fastnat i n\u00e4ten har varit feta.<\/p>\n
\u00c4ven skarven har b\u00f6rjat fiska vid str\u00f6mmingsryssjorna, och man har noterat att en flock som kommit till en ryssja kunnat t\u00f6mma dess f\u00e5ngst p\u00e5 1 000 kilo under en dag. Juhani hoppas, att fiskarna skulle f\u00e5 lov att alltid skjuta skarvarna vid redskapen utan undantagstillst\u00e5nd.<\/p>\n
Det b\u00e4sta med fiskaryrket \u00e4r enligt Juhani, att man f\u00e5r vara sin egen herre. Framtiden f\u00f6r kustfisket ser han minst sagt som os\u00e4ker. \u201dInvesteringarna f\u00f6ruts\u00e4tter tro p\u00e5 branschen kontinuitet, men nu lappar vi bara ryssjor\u201d.<\/p>\n
Tack Juhani och Veikko f\u00f6r er insats som producenter av f\u00e4rsk n\u00e4rmat! F\u00f6rhoppningsvis f\u00f6rb\u00e4ttras l\u00e4get med s\u00e4l och skarv, s\u00e5 att ni kan forts\u00e4tta er livsuppgift till gagn f\u00f6r oss fisk\u00e4tande konsumenter och Sk\u00e4rg\u00e5rdshavet!<\/p>\n
Artikeln baserar sig p\u00e5 en intervju med Juhani Ilmalahti<\/p>\n
13.3.2020 \u201dFast\u00e4n vi varit irriterade p\u00e5 varandra p\u00e5 kv\u00e4llen, s\u00e5 har vi \u00e4nd\u00e5 farit p\u00e5 arbete tillsammans p\u00e5 morgonen\u201d. Br\u00f6derna Juhani och Veikko Ilmalahti har fiskat tillsammans i \u00f6ver 50 \u00e5r. N\u00e4r \u00e5sikterna strider har br\u00f6derna en modell f\u00f6r medling som fungerar bra: \u201dEn av oss har alltid r\u00e4tt!\u201d Br\u00f6derna f\u00f6ddes p\u00e5 \u00f6n Reksaari i […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":5575,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[57],"tags":[],"class_list":["post-5991","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-kalaleader-blogi-rannikollamme-on-sankareita-sv"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/sameboat.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5991","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/sameboat.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/sameboat.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sameboat.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sameboat.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5991"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/sameboat.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5991\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sameboat.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/5575"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/sameboat.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5991"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/sameboat.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=5991"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/sameboat.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=5991"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}