20.11.2020<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n
Matti Agges r\u00f6tter \u00e4r i Karelen. Det h\u00e4r syns f\u00f6rutom i k\u00e4nnedom om det \u00f6verl\u00e5tna omr\u00e5dets historia \u00e4ven i en positiv livsinst\u00e4llning. Den syns i leendet som kommer l\u00e4tt och som n\u00e5r brett fr\u00e5n \u00f6ra till \u00f6ra. Frun hittade han ocks\u00e5 p\u00e5 Bj\u00f6rk\u00f6-f\u00f6reningens sommarfest. Vissa kvinnor har f\u00e5tt ett stick i fingret fr\u00e5n rosbuketten som beundraren h\u00e4mtat, men Marja Kopola fick ett stick fr\u00e5n g\u00f6sens ryggfena under sin nagel. Matti menade att fisken var en effektivare charmerare \u00e4n rosbuketten. Och r\u00e4tt hade han ocks\u00e5; snart ersattes piken av f\u00f6rlovningsringen.<\/p>\n
Matti Agges mor evakuerades fr\u00e5n byn Eistil\u00e4 i Koivusaari i Bj\u00f6rk\u00f6 landskommun \u00e5r 1939. Fadern var med och byggde den s.k. Salpalinjen.<\/p>\n
<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.sameboat.fi\/wp-content\/uploads\/2020\/11\/Kalastusta-2012-005-RAJATTU-scaled.jpg\" "\\"\\"")
<\/picture><\/a><\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\nModerns destination var Orivesi, d\u00e4r Mattis storasyster f\u00f6ddes en vecka efter evakueringen. Under \u00e5terflyttet hann modern till Fredrikshamn innan forts\u00e4ttningskriget b\u00f6rjade. Matti f\u00f6ddes d\u00e4r under bombningar \u00e5r 1942. Fadern dog n\u00e4r Matti var i ett\u00e5rs \u00e5lder. N\u00e4r fronten n\u00e4rmade sig Fredrikshamn \u00e5r 1944, s\u00e4ndes Mattis syster som krigsbarn till Sverige, och hon \u00e5terv\u00e4nde aldrig. Matti flyttade med sin mor f\u00f6rst till Finby till sin mormor och d\u00e4rifr\u00e5n till Gundvik i Pargas till en g\u00e5rd som anvisats farfadern Taavetti.<\/p>\n
Matti b\u00f6rjade fiska f\u00f6r avsalu som 12-13 \u00e5ring. F\u00f6r den unga pojken k\u00e4ndes det otroligt fint, att n\u00e4r grannen f\u00f6rde med sig g\u00e4ddorna Matti fiskat kom det tillbaka pengar. Id fiskades det s\u00e4ckvist. Senare byttes s\u00e4ckarna till tr\u00e4l\u00e5dor, eftersom s\u00e4ckarna l\u00e4ckte under bussresan till \u00c5bo.<\/p>\n
<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n
<\/picture><\/a><\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n\u00c4ven laken var en viktig f\u00e5ngstart, och p\u00e5 1960-talet var f\u00e5ngsterna stora. En del av fisken transporterades med h\u00e4st och sl\u00e4de till Henrikssons, som hade en sumpb\u00e5t i \u00e4ndan av Pargas lillbro n\u00e4ra kyrkan. G\u00f6s b\u00f6rjade det komma som f\u00e5ngst f\u00f6rst p\u00e5 1970-talet.<\/p>\n
Matti var \u00e4ven 38 \u00e5r i l\u00f6nearbete. Fisken f\u00f6ljde bekv\u00e4mt med till partiaff\u00e4ren n\u00e4ra arbetsplatsen. Fisket var p\u00e5 Agges lantg\u00e5rd liksom p\u00e5 m\u00e5nga andra g\u00e5rdar i sk\u00e4rg\u00e5rden alltid ett av f\u00f6rs\u00f6rjningens st\u00f6dben. Marja Agge l\u00e4mnade sin karri\u00e4r som historieforskare vid \u00c5bo universitet f\u00f6r att delta i alla g\u00e5rdens arbeten, \u00e4ven fisket. I familjen f\u00f6ddes en dotter. Matti har ocks\u00e5 en dotter och en son fr\u00e5n ett tidigare \u00e4ktenskap.<\/p>\n
Matti har alltid fiskat med n\u00e4t. N\u00e4t passar bra som redskap i omr\u00e5den d\u00e4r det inte \u00e4r starka str\u00f6mmar eller skr\u00e4p i vattnet. G\u00f6sen \u00e4r nuf\u00f6rtiden den viktigaste f\u00e5ngstarten. Efter att g\u00f6sens minimim\u00e5tt h\u00f6jdes (2019) \u00f6vergick Matti till 47 mm n\u00e4t, och han ber\u00e4ttar att g\u00f6sens medell\u00e4ngd tydligt har stigit. Laken har n\u00e4stan helt f\u00f6rsvunnit fr\u00e5n omr\u00e5det precis som i \u00f6vriga Sk\u00e4rg\u00e5rdshavet.<\/p>\n
Under vintrarna har man fiskat under isen, och p\u00e5 isen r\u00f6rde man sig med vattenk\u00e4lke. Efter dagsarbetet visade den ackumulatordrivna lampan, som h\u00e4ngde i vattenk\u00e4lkens handtag, v\u00e4gen i m\u00f6rkret. Den h\u00e5rdaste vintern var 1965-66. Isen var 80 cm tjock, och isbillens skaft fick f\u00f6rl\u00e4ngas med en halv meter. F\u00f6rst som 70 \u00e5ring skaffade Matti sig en fyrhjuling, som utrustad med bandmatta kan k\u00f6ras i vilken s\u00f6rja som helst. Efter fyrhjulingen dras en flytande pontonk\u00e4lke, som f\u00f6rb\u00e4ttrar s\u00e4kerheten i fisket p\u00e5 vintern. I k\u00e4lken finns en kex, som man kan sl\u00e5 fast i iskanten och dra upp sig p\u00e5 isen med, ifall man trillar i vaken. Matti har trillat i ett par g\u00e5nger. I kexens andra \u00e4nda finns en paddel.<\/p>\n
N\u00e4r Matti \u00e5r 2005 gick i pension fr\u00e5n l\u00f6nearbetet blev han en heltids yrkesfiskare, och det \u00e4r han forts\u00e4ttningsvis. S\u00e4larna h\u00f6ll redan p\u00e5 att avsluta karri\u00e4ren, men ett nytt och skyddat vattenomr\u00e5de har \u00e5tminstone tillsvidare r\u00e4ddat situationen. Men skadorna \u00f6kar \u00e4ven p\u00e5 det omr\u00e5det, vilket betyder en st\u00e4ndigt \u00f6kad arbetsm\u00e4ngd.<\/p>\n
Enligt Matti \u00e4r det b\u00e4sta med fiskarens yrke friheten och den omgivande naturen. Matti \u00e4r nu 78 \u00e5r men i gott skick, och han hoppas kunna forts\u00e4tta i sitt yrke. Branschens framtid skulle se bra ut enligt Matti, ifall beslutsfattarna hade mod att ingripa i s\u00e4lproblemet. \u201dNu har man bara g\u00e5tt kring det som katten kring het gr\u00f6t. N\u00e4r de som fiskar tar slut, tar \u00e4ven s\u00e4lproblemet slut. Kanske man efterstr\u00e4var detta. Beslutsfattare, som inte f\u00f6rst\u00e5r \u00e4renden utanf\u00f6r asfaltdjungeln, borde inte till\u00e5tas besluta om dem.\u201d<\/p>\n
Matti \u00e4r \u00e4ven sj\u00e4lv med i politiken. Han har varit medlem i stadsfullm\u00e4ktige i Pargas i fyra \u00e5r och f\u00f6re det suppleant och medlem i n\u00e4mnder. Vid sidan av politiken och otaliga andra uppgifter och hobbyn har Matti alltid tid att ber\u00e4tta f\u00f6r lyssnarna om fisket och dess betydelse f\u00f6r sk\u00e4rg\u00e5rdens livskraft samt som avl\u00e4gsnare av n\u00e4rings\u00e4mnen. Matti hetsar inte upp sig, utan ber\u00e4ttar sakligt och \u00f6vertygande. Hans debattinl\u00e4gg om s\u00e4ljaktens problem publicerades senaste sommar i flera tidningar (p\u00e5 finska)\u00a0https:\/\/www.maaseuduntulevaisuus.fi\/puheenaiheet\/mielipide\/artikkeli-1.1155338<\/a><\/p>\n Fruns nyss intr\u00e4ffade d\u00f6d har inneburit en stor sorg i livet, men sonen, som tagit \u00f6ver ansvaret f\u00f6r g\u00e5rden, dottern som bor n\u00e4ra och barnbarnen h\u00e4mtar n\u00e4rhet och stor gl\u00e4dje i Mattis liv.<\/p>\n Tack Matti f\u00f6r ditt livsarbete f\u00f6r de finska konsumenterna och f\u00f6r Sk\u00e4rg\u00e5rdshavet. Tack f\u00f6r en fin ber\u00e4ttelse! F\u00f6r v\u00e4nnerna av finsk fisk hoppas jag, att Finlands s\u00e4lproblem inte till\u00e5ts avg\u00f6ras p\u00e5 det s\u00e4tt du befarar.<\/p>\n ***************<\/p>\n Bonusstory om Taavetti Agge och Karelens historia<\/strong><\/p>\n Mattis farfar Taavetti Agge f\u00f6ddes \u00e5r 1858, men hann \u00e4nnu f\u00f6re sin d\u00f6d ber\u00e4tta f\u00f6r Matti om livet i Karelen. I ber\u00e4ttelserna ingick \u00e4ven livsvisdomar.<\/p>\n Taavetti var f\u00e4rjkarl och fiskare fr\u00e5n byn Eistil\u00e4 i Bj\u00f6rk\u00f6 landskommun. Vintrarna f\u00f6rdrevs i ”kojfiske” (putkakalastus) p\u00e5 havet kring Seiskari. ”Kojan” var en l\u00e4tt tr\u00e4byggnad som f\u00f6rdes ut p\u00e5 isen 30 km fr\u00e5n kusten. Fiskarna tillbringade hela vintern p\u00e5 isen i str\u00f6mmingsfiske, och bytte allt emellan\u00e5t ut manskapet p\u00e5 fyra personer. Raasseli eller fiskuppk\u00f6paren h\u00e4mtade de frusna fiskarna och f\u00f6rde samtidigt ut livsmedel som fiskarna best\u00e4llt. Ibland lossnade isflaket som fiskarna var p\u00e5 och drev iv\u00e4g, och m\u00e4nnen r\u00e4ddades till en isbrytare. Ett bra s\u00e4tt att h\u00e5lla koll p\u00e5 var man \u00e4r, var att s\u00e4tta tv\u00e5 isbillar att st\u00e5 i linje mot Seiskari fyr.<\/p>\n Storfurstend\u00f6met Finland levde vid \u00e5rhundradets skifte i en f\u00f6rtryckande tid, n\u00e4r Rysslands kejsard\u00f6me ville f\u00f6rryska finnarna. R\u00e4ddningen f\u00f6r finnarna blev kriget mot Japan i b\u00f6rjan av 1900-talet, d\u00e4r Ryssland miste hela sin flotta. Det h\u00e4r ledde till att kejsaren ville vara p\u00e5 god fot med finnarna. \u00c4ven Taavetti b\u00f6rjade bedriva entreprenadverksamhet f\u00f6r kejsard\u00f6met.<\/p>\n Ett av arbeten var byns nya brygga. Kejsar Nikolai II kom sj\u00e4lv f\u00f6r att besiktiga den f\u00e4rdiga bryggan, och Taavetti tog emot kejsaren. Kejsaren tog t.o.m. av sig den vita handsken n\u00e4r han h\u00e4lsade, vilket var ett tecken p\u00e5 stor respekt. Kejsaren fr\u00e5gade \u00e4ven om livet i byn Eistil\u00e4. Taavetti, som pratade s.k. \u201dvedryska\u201d (halkoven\u00e4j\u00e4), tog upp det sv\u00e5ra s\u00e4lproblemet. Kejsaren bes\u00f6kte \u00e4ven andra byar under sin resa och fick samma budskap. Finlands Kejserliga senat godk\u00e4nde kejsarens f\u00f6rslag om skottpeng \u00e5r 1909. Premiesystemet ledde till att s\u00e4ljakten inleddes, och i Storfurstend\u00f6met Finland jagades t.o.m. 12\u00a0000 s\u00e4lar per \u00e5r. Fisket \u00e5terst\u00e4lldes. Utbetalning av skottpeng avbr\u00f6ts under f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget och avslutades med revolutionen i Ryssland. Jakten fortsatte dock att vara stark, eftersom det var stor brist p\u00e5 mat.<\/p>\n Taavetti hade som 10-\u00e5ring upplevt de stora n\u00f6d\u00e5ren och l\u00e4rde Matti, att f\u00f6r att s\u00e4kra livhanken beh\u00f6ver man alltid ha boskap och fiske, eftersom s\u00e4den kan drabbas av missv\u00e4xt. Dessutom betonade han, att det aldrig f\u00e5r komma korsdrag i portmonn\u00e4n.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" 20.11.2020 Matti Agges r\u00f6tter \u00e4r i Karelen. Det h\u00e4r syns f\u00f6rutom i k\u00e4nnedom om det \u00f6verl\u00e5tna omr\u00e5dets historia \u00e4ven i en positiv livsinst\u00e4llning. Den syns i leendet som kommer l\u00e4tt och som n\u00e5r brett fr\u00e5n \u00f6ra till \u00f6ra. Frun hittade han ocks\u00e5 p\u00e5 Bj\u00f6rk\u00f6-f\u00f6reningens sommarfest. Vissa kvinnor har f\u00e5tt ett stick i fingret fr\u00e5n rosbuketten […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":5583,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[57],"tags":[],"class_list":["post-5984","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-kalaleader-blogi-rannikollamme-on-sankareita-sv"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/sameboat.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5984","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/sameboat.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/sameboat.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sameboat.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sameboat.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5984"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/sameboat.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5984\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sameboat.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/5583"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/sameboat.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5984"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/sameboat.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=5984"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/sameboat.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=5984"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}