{"id":4714,"date":"2021-09-22T13:29:54","date_gmt":"2021-09-22T10:29:54","guid":{"rendered":"https:\/\/www.sameboat.fi\/?p=4714"},"modified":"2023-04-11T13:21:05","modified_gmt":"2023-04-11T10:21:05","slug":"fortjanst-istallet-for-forfang-vass-ar-en-ravara-med-framtid","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/sameboat.fi\/sv\/fortjanst-istallet-for-forfang-vass-ar-en-ravara-med-framtid","title":{"rendered":"F\u00f6rtj\u00e4nst ist\u00e4llet f\u00f6r f\u00f6rf\u00e5ng! Vass \u00e4r en r\u00e5vara med framtid"},"content":{"rendered":"

<\/p>\n

\n
\n

Projektet f\u00f6r\u00a0<\/span>avl\u00e4gsnande<\/span>\u00a0av vass fr\u00e5n Sk\u00e4rg\u00e5rdshavet, finansierat av Leadergruppen I samma b\u00e5t \u2013 Samassa veneess\u00e4, har redan gett upphov till tv\u00e5 uppf\u00f6ljande projekt! M\u00e5let \u00e4r att utreda hur mycket vass det verkligen finns i Sk\u00e4rg\u00e5rdshavet och att utveckla en fungerande n\u00e4ringsverksamhetskedja kring den.<\/span><\/strong><\/em><\/p>\n

Vassen \u00e4r en ett\u00e5rig v\u00e4xt som kraftigt breder ut sig i Sk\u00e4rg\u00e5rdshavet och i andra vattendrag i s\u00f6dra Finland.\u00a0<\/span>St\u00e4llvis har v\u00e4xten (phragmites australis, ocks\u00e5 kallad bladvass) er\u00f6vrat hela stranden och f\u00f6rhindrar dess anv\u00e4ndning\u00a0<\/span>f\u00f6r rekreation<\/span>.<\/span><\/p>\n

Det finns omkring 7 kilo fosfor och 80 kilo kv\u00e4ve i ett ton vass, s\u00e5 man avl\u00e4gsnar effektivt n\u00e4rings\u00e4mnen ur havet genom att sk\u00e4ra bort vass. Man f\u00f6rb\u00e4ttrar ocks\u00e5 vattengenomstr\u00f6mningen och naturens m\u00e5ngfald genom att sk\u00f6rda vass. Den viktigaste effekten g\u00e4ller i alla fall kolavtrycket f\u00f6r omkring h\u00e4lften av vassens biomassa \u00e4r kol. Man f\u00e5r allts\u00e5 massvis av kol bort ur naturens kretslopp genom att sk\u00f6rda vass.<\/span><\/p>\n

Man kan anv\u00e4nda vass till att bygga tak eller som material f\u00f6r konstverk. Vassen fungerar bra som jordf\u00f6rb\u00e4ttringsmedel, takmaterial, isoleringsmaterial, str\u00f6, foder eller v\u00e4xtunderlag. Dessutom kan man g\u00f6ra bioenergi eller biokol av den. Vassen \u00e4r allts\u00e5 ett m\u00e5ngsidigt r\u00e5material, men det utnyttjas mycket lite i Finland f\u00f6r n\u00e4rvarande f\u00f6r kostnaderna f\u00f6r tillst\u00e5nd, sk\u00f6rd och transport har hittills varit s\u00e5 stora att det inte varit l\u00f6nande att syssla med sk\u00f6rd i stor skala. Med de p\u00e5g\u00e5ende projekten kring vass f\u00f6rs\u00f6ker man l\u00f6sa det h\u00e4r problemet. \u00c5<\/span>bo Yrkesh\u00f6gskolas \u00f6<\/span>verl\u00e4rare och klimatansvariga\u00a0<\/span>Juha K\u00e4\u00e4ri\u00e4\u00a0<\/span>som leder vassprojekten s\u00e4ger att man redan kommit en bra bit p\u00e5 v\u00e4g.<\/span><\/p>\n

\u2013 Inom Leaderprojektet har vi gjort ett stort arbete f\u00f6r att\u00a0<\/span>tillsammans<\/span>\u00a0med Pargas stad kartl\u00e4gga vem som \u00e4ger vattenomr\u00e5dena. Vi har skickat \u00f6ver 600 brev, och huvudsakligen har de som \u00e4ger vattenomr\u00e5dena f\u00f6rh\u00e5llit sig positivt till planerna p\u00e5 att\u00a0<\/span>avverka<\/span>\u00a0vass. Tillst\u00e5nden har getts till Pargas stad som fram\u00f6ver kan dela ut tillst\u00e5nd till f\u00f6retagare som sk\u00f6ter sk\u00f6rdandet. Avsikten \u00e4r att under de n\u00e4sta tv\u00e5 \u00e5ren f\u00e5 loven klara f\u00f6r 1000\u20133000 hektar, s\u00e5 att f\u00f6retagen kan sk\u00f6rda fr\u00e5n dukat bord.<\/span><\/p>\n

Om man vill bli kvitt vassen helt l\u00f6nar det sig att g\u00f6ra\u00a0<\/span>avverkningen<\/span>\u00a0genast efter midsommar d\u00e5 en stor del av n\u00e4ringen flyttat fr\u00e5n r\u00f6tterna upp i v\u00e4xtstammen. D\u00e5 man sk\u00e4r av vass under vattenytan \u00f6<\/span>ver ett tillr\u00e4ckligt stort omr\u00e5de\u00a0<\/span>kv\u00e4vs den och d\u00f6r. Om man \u00e5 andra sidan vill anv\u00e4nda vass till exempel som byggnadsmaterial och sk\u00f6rda vass varje \u00e5r l\u00f6nar det sig inte att kv\u00e4va tillv\u00e4xten.<\/span><\/p>\n

\"Vass.\"
Att sk\u00f6rda vass h\u00f6r inte till allemansr\u00e4tten. Man f\u00e5r sk\u00e4ra vass i liten skala vid sin egen strand. Om avverkningen \u00e4r omfattande beh\u00f6vs det tillst\u00e5nd av vattenomr\u00e5dets \u00e4gare och inf\u00f6r klippningen skall man g\u00f6ra en anm\u00e4lan till den lokala NTM-centralen.<\/figcaption><\/figure>\n

Olika omr\u00e5den har f\u00e5tt tillst\u00e5nd i Pargas<\/span><\/strong><\/h3>\n<\/div>\n<\/div>\n
\n
\n

I det Leaderprojekt som snart avslutas har man jobbat p\u00e5 olika f\u00f6rs\u00f6ksomr\u00e5den i Pargas, till exempel vid Tammiluoto ving\u00e5rds strand p\u00e5 Lemlax och p\u00e5 naturskyddsomr\u00e5det kring Brattn\u00e4sviken. Ving\u00e5rdsf\u00f6retagaren\u00a0<\/span>Timo Jokinen<\/span>\u00a0<\/span>har fr\u00e5n b\u00f6rjan deltagit aktivt i projektet.<\/span><\/p>\n

\u2013\u00a0<\/span>H\u00e4r i v\u00e5r strand breder vassen ut sig hela tiden. Speciellt i sommar var tillv\u00e4xten kraftig d\u00e5 det var s\u00e5 varmt. V\u00e5rt b\u00e5tfar h\u00e5ller p\u00e5 att helt v\u00e4xa igen!<\/span><\/p>\n

Man siktar p\u00e5 att \u00e4nnu i h\u00f6st pr\u00f6va klippa vass l\u00e4ngs ving\u00e5rdens strand. Om vassen kommer bort blir vyn \u00f6ppnare vilket gynnar f\u00f6retagets turismverksamhet. Om man lyckas krossa den sk\u00f6rdade vassen tillr\u00e4ckligt fint kan f\u00f6retaget utnyttja den som jordf\u00f6rb\u00e4ttringsmaterial i sin egen \u00e4ppeltr\u00e4dg\u00e5rd.<\/span><\/p>\n

\"Vass.\"
Stranden vid Tammiluoto ving\u00e5rd \u00e4r ett av de f\u00f6rsta objekten d\u00e4r man b\u00f6rjar klippa vass.<\/figcaption><\/figure>\n

Jokinen har allt sedan 1980-talet f\u00f6ljt med hur vassen tagit \u00f6ver vattnen kring Lemlax.<\/span><\/p>\n

\u2013 Speciellt orolig \u00e4r jag f\u00f6r l\u00e4get i Brattn\u00e4sviken. D\u00e5 vi k\u00f6pte den h\u00e4r platsen var viken en meter djup, men nu finns det inte ens en halv meter. Vasstillv\u00e4xten har varit mycket snabb och vidstr\u00e4ckt, konstaterar Jokinen.<\/span><\/p>\n

L\u00e4get i naturen p\u00e5 naturskyddsomr\u00e5det som fungerar som ett pilotobjekt har noga kartlagts. Platsen har fridlysts med tanke p\u00e5 f\u00e5gelvattnen, men f\u00f6rutom f\u00e5glarna har man ocks\u00e5 kartlagt omr\u00e5dets groddjur och ryggradsl\u00f6sa varelser.<\/span><\/p>\n

\u2013 Om vi nu p\u00e5 f\u00f6rs\u00f6k klipper vassen d\u00e4r kan vi se hur det p\u00e5verkar djurlivet, s\u00e4ger Juha K\u00e4\u00e4ri\u00e4.<\/span><\/p>\n

\"Timo
Tammiluoto ving\u00e5rds f\u00f6retagare Timo Jokinen (t v) och vassprojektets representant Juha K\u00e4\u00e4ri\u00e4 p\u00e5 ving\u00e5rdens brygga. K\u00e4\u00e4ri\u00e4 hoppas att man i framtiden skall kunna f\u00e5 lantbruksst\u00f6d eller annat st\u00f6d f\u00f6r att sk\u00f6rda vass.<\/figcaption><\/figure>\n

F\u00f6retagarna i nyckelposition<\/span><\/strong><\/h3>\n

Resultaten i Leaderprojektet har f\u00e5tt ocks\u00e5 andra finansi\u00e4rer att tro p\u00e5 att det l\u00f6nar sig att samarbeta f\u00f6r att utveckla n\u00e4ringsverksamhet kring vassen.<\/span><\/p>\n

NTM-centralen har ur Milj\u00f6ministeriets medel beviljat \u00c5bo Yrkesh\u00f6gskola ett femtioprocentigt st\u00f6d till projektet som kostar 460\u00a0000 euro och som utvecklar nya sk\u00f6rdetekniker och logistik tillsammans med f\u00f6retagen, avl\u00e4gsnar flaskhalsar i kedjans ekonomi och d\u00e4rtill forts\u00e4tter med tillst\u00e5ndsprocesserna.<\/span><\/p>\n

\u2013 Till exempel RH-Harvesting Oy i Pargas har byggt en ponton som kan klippa och krossa vassen och binda den till balar. Den kan lasta upp till 100 ton biomassa vilket motsvarar tio hektar vassomr\u00e5den. Det st\u00e4lls stora f\u00f6rhoppningar p\u00e5 den, men den \u00e4r inte hela l\u00f6sningen f\u00f6r man kommer inte in p\u00e5 de grunda strandvattnen med en s\u00e5 stor farkost.<\/span><\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n

\n
\n

Pargas Fj\u00e4rrv\u00e4rme och Finnsementti t\u00e4nker experimentera med vass som biobr\u00e4nsle. Kiteen Mato ja Multa har grundat en filial i N\u00e5dendal d\u00e4r man utvecklar en produkt som kunde ers\u00e4tta torv som v\u00e4xtunderlag i professionell v\u00e4xthusodling. Ett par f\u00f6retag utreder hur vass l\u00e4mpar sig som foder och str\u00f6. Ett annat f\u00f6retag utvecklar fungerande l\u00f6sningar f\u00f6r sj\u00f6transporterna.<\/span><\/p>\n

\u2013 En stig som inte \u00e4nnu utforskats \u00e4r produktionen av biokol. Om man med hj\u00e4lp av pyrolys f\u00f6r\u00e4dlar vassen till biokol s\u00e5 h\u00e5lls kolet borta ur kretsloppet hundratals \u00e5r. Det kunde bli en bra metod f\u00f6r klimatkompensation. Biokolet kunde anv\u00e4ndas till exempel f\u00f6r vattenrening eller f\u00f6r gr\u00f6nomr\u00e5desbyggande.<\/span><\/p>\n

Egentliga Finlands f\u00f6rbund har f\u00f6r sin del beviljats 70 procents st\u00f6d f\u00f6r ett projekt p\u00e5 95\u00a0000 euro som avser att kartl\u00e4gga m\u00e4ngden vassruggar. Det gjordes en kartl\u00e4ggning \u00e5r 2006 d\u00e5 man konstaterade att det v\u00e4xer vass p\u00e5 cirka 30\u00a0000 hektar l\u00e4ngs s\u00f6dra Finlands str\u00e4nder. Efter det har inte n\u00e5gon ny kartl\u00e4ggning gjorts, men nu f\u00e5r man snart uppdaterad information.<\/span><\/p>\n

\u2013 Vi har tagit prover som ger oss information om hur mycket biomassa vass det finns p\u00e5 en kvadratmeter. Med ledning av bilder fr\u00e5n satelliter och dr\u00f6nare kan man ber\u00e4kna antalet hektar. Man kan till exempel r\u00e4kna ut att det finns tio ton vass p\u00e5 en hektar vid Tammiluoto ving\u00e5rds strand, s\u00e4ger K\u00e4\u00e4ri\u00e4.<\/span><\/p>\n

I de nya projekten till\u00e4mpas s\u00e5 h\u00f6ga krav p\u00e5 egen finansiering att man ocks\u00e5 varit tvungen att samla ihop m\u00e5nga finansi\u00e4rer. Flera f\u00f6retag har beslutat att delta, samt Skyddsfonden f\u00f6r Sk\u00e4rg\u00e5rdshavet, st\u00e4derna \u00c5bo, S:t Karins och N\u00e5dendal samt \u00c5bo Yrkesh\u00f6gskola.<\/span><\/p>\n

\u2013 Alla parter \u00e4r entusiastiskt och helhj\u00e4rtat med i detta, s\u00e4ger K\u00e4\u00e4ri\u00e4 tacksamt.<\/span><\/p>\n

\"Vass<\/picture>
D\u00e5 man tar bort vass kan andra v\u00e4xter ta plats. Ibland kan man r\u00e5ka ur askan i elden om man inst\u00e4llet f\u00f6r vass f\u00e5r slinga (mitt i vassen p\u00e5 bilden). Slingorna kan v\u00e4xa s\u00e5 t\u00e4tt att man inte kan ta sig igenom v\u00e4xtmassan med b\u00e5t.<\/figcaption><\/figure>\n

Gamla id\u00e9er, nya teknik<\/span><\/strong><\/h3>\n

Det som framf\u00f6r allt driver vassens tillv\u00e4xt \u00e4r den snabba \u00f6verg\u00f6dningen av vattendragen. En annan orsak \u00e4r att man slutat med betesdrift och sl\u00e5tter.<\/span><\/p>\n

\u2013 P\u00e5 femtio- och sextiotalen fanns det ganska lite vass. D\u00e5 anv\u00e4nde man vassen som djurfoder i sk\u00e4rg\u00e5rden. Man till och med t\u00e4vlade lite med grannen vart \u00e5r om vem som kunde sk\u00f6rda de finaste ruggarna, vet K\u00e4\u00e4ri\u00e4.<\/span><\/p>\n

Vasstaken som \u00e4r s\u00e5 popul\u00e4ra i England, Holland och Danmark \u00e4r ocks\u00e5 de en gammal id\u00e9, och f\u00f6r n\u00e4rvarande \u00e4r det just som takmaterial som vassen betingar det b\u00e4sta priset. I samband med ett tidigare projekt hittade man ett gammalt RT-kort (byggnormer) f\u00f6r yrkesm\u00e4ssigt byggande, och det uppdaterade man, s\u00e5 om\u00a0<\/span>n\u00e5gon<\/span>\u00a0\u00e4r intresserad av att bygga vasstak\u00a0<\/span>hittar hen\u00a0<\/span>nu instruktioner i bygginformationskartoteket.<\/span><\/p>\n

\"Fiskar<\/picture>
Att sk\u00e4ra bort vassen f\u00f6rb\u00e4ttrar milj\u00f6n ocks\u00e5 f\u00f6r fiskarna. Framf\u00f6r vassruggen p\u00e5 bilden ligger ett stim l\u00f6jor stilla.<\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n<\/div>\n
<\/div>\n
\n
\n

Text och bilder: Janica Vilen<\/span><\/em><\/p>\n

\u00d6vers\u00e4ttning: Mathias Luther<\/span><\/em><\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Projektet f\u00f6r\u00a0avl\u00e4gsnande\u00a0av vass fr\u00e5n Sk\u00e4rg\u00e5rdshavet, finansierat av Leadergruppen I samma b\u00e5t \u2013 Samassa veneess\u00e4, har redan gett upphov till tv\u00e5 uppf\u00f6ljande projekt! M\u00e5let \u00e4r att utreda hur mycket vass det verkligen finns i Sk\u00e4rg\u00e5rdshavet och att utveckla en fungerande n\u00e4ringsverksamhetskedja kring den. Vassen \u00e4r en ett\u00e5rig v\u00e4xt som kraftigt breder ut sig i Sk\u00e4rg\u00e5rdshavet och […]<\/p>\n","protected":false},"author":11,"featured_media":6168,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[70],"tags":[],"class_list":["post-4714","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-yhteison-hanke-esimerkit-sv"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/sameboat.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4714","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/sameboat.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/sameboat.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sameboat.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/11"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sameboat.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4714"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/sameboat.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4714\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":7485,"href":"https:\/\/sameboat.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4714\/revisions\/7485"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sameboat.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/6168"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/sameboat.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4714"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/sameboat.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4714"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/sameboat.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4714"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}